Återigen var jag och Mats ute på isen. Det gäller att passa på medan man har blanka och fina isar i Norrbotten. Sällan brukar det hålla i sig så länge innan snön kommer. Idag var vi ute i god tid för att förhoppningsvis kunna pricka en huggperiod i gryningen.

När vi satt ut våra totalt 16 spön så har det fortfarande inte hänt något. Märkligt tycker vi. Borde huggit något. Förmiddagen fortsätter och det är riktigt segt ismete. Vi får faktiskt några fäll tillslut. Vissa har spottat medan vissa är kvar och håller i mörten. De står i de flesta av fallen stilla och visar sig vara riktiga smågäddor. Nästan så små att man valt dem som betesfisk.

Tidigare ismetepass har vi haft absolut bäst under tidig morgon och sen eftermiddag, men idag kom faktiskt toppfisken mitt på dagen. Det fäller och jag kommer fram till spöet. Det är här jag har satt ut min största mört. Jag tycker att det brukar vara bra med stora beten den här tiden. Gäddan tar lina så jag sätter dit mothugget direkt. Det blir lite halvdant, både mothugget och drillningen. Rullen hade frusit ihop en aning och jag fick kämpa för att hålla en jämn invevning. Både jag och Mats förstår att det är en bättre fisk. Jag tror dock inte att det är så stor, utan kanske en fisk mellan 6-7 kilo. 

När den sedan visar sig snabbt igenom blankisen så ser jag en riktigt lång fisk. Det går fort och jag hinner snabbt tänka i mitt huvud att det kan vara en 10+. En kort stund senare har jag fisken i ett stadigt gälgrepp genom isen. Däremot är det svårt att vända upp det stora huvudet som ligger kloss mot iskanten. Efter lite pillande fram och tillbaka lyckas jag vända upp gäddans huvud. Ser direkt att fisken är för smal för att vara en 10a. Men visar sig vara en riktigt fin gädda på 9,09 kg fördelat på 112 cm.

Dagen sammanfattas som riktigt segt ismete, men med en fin toppfisk. Senare under eftermiddagen händer det inte så mycket mer.