Det har blivit en gäng pass på kanadaröding i år. Vilket hela tiden har varit planen. Mitt största mål i år var att sätta rekord på kanadaröding över 7 kilo, vilket jag klarade tidigare i somras. Nu var det Jens tur..!

Vi hade äntligen kommit iväg och vi var bägge taggade. Det är början av september och det är inte så länge kvar innan kanadarödingens lektid. Vi hade planerat att trolla, så vi hoppades att de inte hunnit gå in på allt för grunt vatten än. Fisket var ruskigt segt första dagen. Väldigt få fiskar överlag nappade och fångades. Jens fick däremot en hyfsad fisk på ungefär 3 kilo. Inte den storlek vi jagade efter, men helt klart en fin fisk!

Nästa dag tänkte vi fiska på lite annorlunda områden jämfört med första dagen. För det gick inte alls som vi planerade. Den andra dagen lyckades vi hitta fisken. Vi fiskade lite grundare och närmare troliga lekplatser. Vi hade till och med några huggperioder med flera fina fiskar mellan 2 och 3 kilo. Mitt i en period fick jag ett rejält hugg på yttre paravanspöet. Det blev oerhört tungt och det kändes som en bättre fisk, då helt plötsligt linan gick av. Helt utan anledning i princip. Mycket märkligt med tanke på att jag inte alls satte den press som skall behövas för att dra av linan.

Lite senare på ungefär samma fläck så högg det för Jens. Scenariot var detsamma men inte alls samma tyngd som för mig. Jens drillar lugnt in fisken som stångar och visar lite tecken för storfisk. Väl bakom båten är fisken tjurig och stångar fram och tillbaka. Spänningen är olidlig då vi ser att det är en riktigt fin fisk! Till slut lugnar den sig och jag får äntligen ett tillfälle att håva. Allt går bra och fisken landas. Vi kan senare konstatera att Jens har slagit sitt personbästa på 5 kilo och utökat det till 5,6 kg. Allt lika roligt med nya rekord i båten!