Ismete efter abborre

Att ismeta abborre blir allt mer populärt bland alla vinterfiskare. Ismete efter abborre följer egentligen samma princip som när man ismetar efter gädda men med mindre och känsligare utrustning. Metoden i sig är otroligt effektiv på framförallt stor abborre. Så är du ute efter att fånga en riktigt stor abborre är ismetet en ypperlig metod. Varför och hur du ska göra kommer jag att gå igenom i detta fisketips.

Stor abborre på 1720 gr som tog på riktat ismete.

Utrustning för ismete efter abborre

Som jag redan var inne på tidigare så är det i princip samma utrustning som till ”vanligt” ismete, fast lite lättare prylar som gäller. Ismeteutrustning till abborre delar jag upp i följande delar:

• Ismetespö
• Ismeterulle och lina
• Tackel, inkluderar krok, tafs och sänke.
• Betesfisken
• Övrig utrustning som isborr och vippa.

Ismetespön till abborre

Spöna ska gärna vara mjuka så blir det roligare att drilla fisken. Dessutom får du bättre mothugg med en något mjukare aktion när det gäller abborren, som är lite mindre i käften. Det finns många bra spön på marknaden, men jag föredrar spön med rejäl ryggrad och mjuk topp. Gärna mellan 70 och 100 cm långa. Till ismete efter abborre har jag valt att använda mig av ismetespön som är 3 fot (90 cm) långa. Modellen heter Kinetic Rauma Light och har stora rejäla spöringar i metall. Det finns ingen risk att ringarna fryser igen eller går sönder om de får en smäll. Ismetespön brukar vanligtvis få ta mycket stryk.

Abborrdrill med Kinetic Rauma ismetespö och Okuma Tormenta lågprofilrulle.

Ismeterulle och lina till abborre

Rullen som du har tänkt att ismeta abborre med har inte så stora krav. Det viktigaste är att den fungerar och tål att vara ute i kylan. Abborren är ingen fisk som gör rejäla rusningar. Däremot kämpar den väl, så att ha en ismeterulle med slirbroms är bra att ha. Det är spöet som jobbar mest mot den kämpande abborren. De flesta renodlade ismeterullar på marknaden är i storlek till för gäddfiske och blir aningen klumpiga för abborrfisket enligt mig. Jag har därför valt att använda små lågprofilrullar i en billigare prisklass. De är smidiga och fungerar bra. Haspelrullar är också ett alternativ. En billigare rullar som fungerar ypperligt, förutom en liten detalj. När du ska ge frilina från en haspelrulle så öppnar du haspeln och trassel kan uppstå. Linan hasplar lätt ut från rullen och lägger sig på isen.

Lågprofilrullar passar utmärkt till ismete efter abborre

Angående linan till ismete efter abborre finns det inte så mycket att tänka på. Jag använder vanlig nylonlina i dimension 0,30-0,35 mm. Det fungerar ypperligt. Lagomt känsligt och ändå tillräckligt starkt för mycket stryk. Den tål att nötas mot iskanten vid tuffa drillningar. Vid ismete är det viktigt att linan håller trots att den har fått sig någon skada. Väljer man att använda grövre nylonlina så blir tacklet inte tillräckligt känsligt och du kan missa hugg eller tappa intresserade abborrar.

Ismetetackel för abborre

Tacklet vid ismete efter abborre kan se ut på många sätt. Ett ismetetackel är enligt mig väldigt enkelt att tillverka och man bör knyta ihop det på egen hand för att få det precis som man vill ha det. Annars finns det såklart färdiga ismetetackel på marknaden. Jag använder mig av endast en enkelkrok i storlek 1 med brett krokgap. Jag har provat med trekrok också, men jag tycker att enkelkrok krokar minst lika bra med fördel att den är lättare att kroka av, speciellt om abborren hunnit svälja betet. Dessutom kan det vara skillnaden mellan ett lyckat och ett misslyckat fiske vissa dagar då abborren är extra kinkig. Själva tafsen knyter jag av fluorocarbon i dimension 0,35 mm och gör den 30-50 cm lång. Den är känslig och syns inte lika bra som en wire i vattnet. Den brukar oftast stå emot gäddattacker, men ibland sker det tyvärr att tafsen går av. Jag tycker däremot att det är mer värt än att vissa dagar inte få några abborrhugg överhuvudtaget på grund av för okänslig tafs.

Ovanför ismetetacklet har jag en liten gummipärla och ett kulsänke glidande på huvudlinan. Gummipärlan ska vara så liten som möjligt. Den är endast till för att skydda knuten till tacklet mot sänket. Kulsänket bör vara ungefär 4 gram tungt. Det är perfekt för att kunna sänka ner betesfisken smidigt till det djup som du önskar, men samtidigt tillräckligt för att bibehålla ett känsligt tackel. Fiskar man grunt så behöver man inte ha något sänke överhuvudtaget.

Betesfisk till ismete efter abborre

Abborren är en mindre rovfisk och tar inte lika stora byten som exempelvis gäddan och gösen. Den är dock väldigt glupsk och slukar ändå relativt stora byten för sin storlek. Abborren börjar i väldigt tidig ålder äta olika typer av bytesfisk. Den är duktig på att jaga småfisk och behöver bara öppna munnen så sugs hela betesfisken in. Det går ofta väldigt fort för en abborre att svälja betet om den är på hugget.

Abborren äter ofta småfisk som mört, löja och nors. Men i vissa vatten har jag märkt att den specialiserar sig på kannibalism och äter sina egna, alltså småabborrar. Jag använder alltså dessa fyra olika betesfiskarter, men oftast mört och löja. Storleken på en bra betesfisk till abborrismete är omkring 10-12 cm. Använder man mindre betesfisk än så brukar man ofta locka till sig abborrar i mindre storlek.

När man ismetar abborre har jag fått uppfattningen att levande betesfisk är otroligt mycket mer effektivt än död betesfisk. Vid annat ismete har det inte haft lika stor betydelse, men just abborren verkar triggas mycket hårdare av en levande betesfisk.

En perfekt betesfisk till ismete efter abborre.

Övrig utrustning

Givetvis finns det massvis med övrig utrustning som är bra att ha för att bedriva ett effektivt och skonsamt ismete efter abborren. Många tänker att abborren är en liten fisk och beger sig ut på abborrfiske med alltför liten isborr. Enligt mig bör isborren vara minst 150 mm tjock när du ismetar. Abborren växer rejält på höjden och du vill inte mista din drömfisk för att den inte går upp igenom hålet. Jag själv använder isborr på 200 mm. Nappindikatorn, alltså vippan, som jag använder till ismetet efter abborre är en vanlig angeldonfjäder. Dessa är små och känsliga, perfekt för abborrfiske. De behöver inte synas på så långt håll eftersom att jag sällan har så stor spridning. Sätt en ålbjällra på vippan så att du även hör om det ”fäller”.

Övrig utrustning som är bra att ha är en lång och smidig tång eller peang för att kunna kroka av en abborre som svalt på ett skonsamt sätt. Ismetepulka för att frakta all utrustning fungerar ypperligt som fisksump. När vi får stora abborrar som vi vill väga och fotografera så hanterar vi alltid fisken i fisksumpen. Vid återutsättning är abborren alltid pigg och glad.

Ismetad abborre på 1650 gr som får vila i ismetepulkan vid dokumentering.

Plats och vatten för storabborren

Innan du åker ut och fiskar kan en viss planering vara bra att ha i bagaget. Någon stor abborre finns det i alla vatten, men det bör finnas nog många föra att du ska ha en rimlig chans att hitta och fånga en. Leta efter information på nätet, prata med lokalbefolkning eller ta kontakt med din lokala fiskebutik för att ta reda på i vilka vattnen som det simmar stor abborre. Områden som kan vara värda att testa är vid in- eller utlopp, grynnor och djupvassar. Det gäller ofta att lära sig det särskilda vattnet.

Abborren som är en rovfisk, hittar du alltid i närheten av födan. Eftersom att du ska ismeta abborren med betesfisk gäller det att hitta bytesfisken och gärna fiska i utkanterna av stimmen. Hittar du ett område med stora mängder små mörtar, löjor eller annan bytesfisk så kan du med säkerhet veta att i närheten simmar även storabborren.

Väderlek och tider

Förutom att planera vilket vatten och plats du ska fiska på, kan det även vara en stor idé att hålla koll på väderlek och andra förhållanden vid ismete efter abborre. Abborren är en tryckkänslig fisk som styrs mycket av lufttrycket. Många fiskegubbar menar att nordanvindan är det sämsta vid isfiske, det har sin logiska förklaring. Nordliga vindar kommer ofta i samband med lågtryck. Abborren föredrar högtryck. Det viktigaste för ett riktigt bra är dock ett stabilt lufttryck under en längre tid. Går lufttrycket upp och ner så blir abborren inaktiv och står oftast bara på botten och trycker. Ett stabilt högtryck är helt klart det bästa för abborrismete.

Perfekt väder och lufttryck vid ismete efter abborre.

Övriga väderförhållanden tycker jag inte har varit lika viktiga. Däremot kan jag helt och hållet rekommendera vårfisket framför fiske på höst eller vintern. Trots de tjocka isarna på våren så blir ljusförhållandena bättre då solen står högt upp på himlen. Jaktljuset är då otroligt mycket bättre och det verkar abborrarna ta fördel av.

Huggperioder vid ismete efter abborre

Just vid ismete har jag upplevt att man märker av fiskens huggperioder extra tydligt. Förmodligen på grund av att man hela tiden har betet i vattnet under en längre tid. Dessutom använder man sig av flera spön, vilket leder till att man kan träffa flera jagande rovfiskar samtidigt. På de första isarna så brukar man inte märka av huggperioderna lika tydligt. Det är endast några få timmar per dag som erbjuder bra jaktljus för abborren som de tar nytta av. På våren däremot är dagarna långa och ibland kan det stundtals vara riktigt trögt fiske. Men när väl huggperioderna kommer kan fisket vara magiskt bra. Inte bara mycket fisk i farten, men framförallt stor fisk! De två huggperioder som är absolut tydligast och bäst är tidigt på morgonen och sent på eftermiddag/kvällen. Ibland har jag själv suttit på isen en hel dag för att täcka av bägge.

Ismete är väldigt statiskt fiske, vilket enligt mig är otroligt effektivt på de stora abborrarna, så länge man sitter på rätt plats såklart. Det är en stor förutsättning. Jämför man med ett aktivt fiske, i det här fallet pimpelfiske, så får oftast pimpelfiskaren fler fiskar. Men på ismetet har du chans att fånga de riktigt stora abborrarna. När pimpelfiskaren fiskar på området där storabborren stryker omkring kanske det inte ens är någon huggperiod. Pimpelfiskaren kan vara flera kilometer bort när det väl är dags. Då sitter ismetaren där med sina naturliga beten och väntar ut storabborrens jakt.

Hur ismetar jag abborre?

Ja, hur går man tillväga för att fånga storabborren på ismete. Desto mer tid på vattnet, desto mer erfarenhet och kunskap samlar du på dig. Det är ofta den bästa nyckeln till framgång.

Utplacering av spön

När du borrat ett hål så tänk på att sätta slaskhögen och vippan med sidan mot lägret där du ska sitta under dagen. På så vis ser du nappen mycket lättare. Rensa hålet från slask så det är helt fritt. Lägg ismetespöet på isen så toppöglan just ligger en bit ut över hålet. Frikoppla ismeterullen och skicka ner betesfisken till önskat djup. Rullen ska vara frikopplad under fisket så när abborren tar betet kan den simma fritt med betesfisken i käften. Tänk däremot på att inte ha den mekaniska bromsen på rullen för hårt eller lätt ställd. Är den för hård kanske abborren upplever för mycket motstånd och spottar ut betesfisken. Är det för lätt och abborren simmar iväg i rask fart så kan det bli överslag och trassel i rullen. I värsta fall blir det tvärstopp och spöet kan dras ner i hålet.

Gör en ögla på linan och tvinna runt ett par varv. Häng sedan öglan på ismetevippan som hänger ut över hålet. Justera vippan så den är så känslig som möjligt vid ett abborrhugg, men tillräckligt hårt så inte betesfisken drar loss den på egen hand om du fiskar med levande bete.

Ismetespö, rulle och vippa. Riktat ismete efter abborre.

Fiskedjup och variation

När du kommer ut på området där du har tänkt att fiska så försök att sprida dina spön så bra som möjligt. Med det menar jag inte att du ska ha spöna långt ifrån varandra. Jag menar att du ska fördela spöna så de fiskar på olika sätt. Täck av olika djup. Abborren jagar såväl grunt som djupt. Jag brukar ismeta abborre där det är endast 30 cm under isen, till där det är 8 meter djupt. Dessutom ska du placera betesfiskarna på olika djupt. Sätt vissa på botten, några i mellanvattnet och ett par precis under isen. När abborrarna är på hugget och jagar aktivt brukar betesfisken under isen vara de bästa. När abborren inte är lika huggvillig är betesfiskarna närmast botten bäst. Variera också vilken typ av betesfisk du använder. Genom att testa olika taktiker i början kommer du snabbt se resultat och lära dig hur du ska ismeta abborren just i ditt vatten.

Skiss över hur ismete efter abborre kan se ut horisontellt.

När hugget kommer

När väl hugget kommer så brukar vippan stå och vinka till dig. Med hjälp av ålbjällran uppmärksammar du hugget direkt. Spring direkt fram till hugget och vänta inte med mothugget. Risken att abborren sväljer kroken är alldeles för stor. Sista biten kan du smyga så du inte skrämmer abborren om den står precis under isen och håller i betesfisken. Ser du att abborren tar lina behöver du bara bromsa linan och vänta tills det spänner upp för att sedan sätta dit ett mothugg. När abborren simmar iväg från dig blir mothugget sällan misslyckade. Om den däremot står still med betet är det svårare. Det är dock bäst att försöka sätta in ett mothugg så fort som möjligt ändå, risken att abborren spottar ut betesfisken är överhängande.

När abborren är krokad låter du spöets aktion jobba mot fisken. Abborren gör ofta snabba och korta rusningar åt sidorna. Det kan upplevas som en vibrerande känsla i spötoppen. Det är en stark fisk och kan inte tvingas upp, men den gör sällan några större rusningar. Nu underlättar det rejält att ha ett stort hål för att styra upp fisken så smidigt som möjligt.

Släpp tillbaka abborren

När man fiskar abborre med en så effektiv metod som ismete så bör man verkligen tänka efter vilka individer man väljer att ta upp. Jag personligen tycker att man ska släppa tillbaka alla abborrar över 5 hekto, framförallt honfiskarna. Fiskar man på våren så är honorna sprängfulla med rom och ska alldeles strax leka. Dessa fiskar ska man verkligen vara varsam om. Genom att spara på de stora individerna med rom så säkrar man framtidens fiske. Så du själv och nästa generation kan njuta av samma fantastiska fiske.

Tänk på att hantera all fisk över isen varsamt. Så länge man tar väl hand om abborrarna så har de en otroligt hög chans att överleva när du släpper tillbaka dem vid ismete. Det är kallt vatten och det bildas inte särskilt mycket mjölksyra i deras muskler. Tänk på att om det är minusgrader i luften måste du vara försiktig så inte fiskens slemskikt eller ögon fryser. Det är därför väldigt fördelaktigt att hantera dem i en balja som jag tidigare förespråkade.

Återutsättning av en stor och romstinn abborrhona. (Observera att detta är ett 250 mm hål)

Om ni som läser detta känner att det är någon fråga som ni inte har fått besvarad får ni gärna kontakta mig så jag kan uppdatera texten mer och göra den ännu bättre. Läs gärna hur ett pass ismete efter abborre kan gå till. Klicka här för att se fler abborrbilder.